oemotstandligt

okej - här kan jag ju först berätta att det finns en hel del personer i mitt liv att välja på. har hela mitt liv haft turen att omges av en underbart älskande familj/släkt, fantastiskt fina kompisar och förebilder av alla de slag. men någon som faktiskt verkligen gör sig förtjänt av titeln måste ändå vara ester lindgren.

vi blev bästa kompisar på dagis när vi var tre år gamla (jag minns faktiskt första gången jag träffade henne) och trots att vi inte bor speciellt nära varandra, inte har några egentligt lika fritidsintressen (alltså typ inga gemensamma fotbollsträningar eller sådant), inte har några gemensamma kompisar (förrän nu på senare år), att vi har gått på olika skolor hela grundskolan eller våra familjer känner varandra bra så har vi setts i stort sett varje vecka sedan dess.

vi har gjort otroligt mycket tillsammans, blandannat så har ester bott i min stuga en vecka varenda sommar sedan åtta år tillsammans, vi har åkt till kenya tillsammans och vi bodde ensamma i hennes stuga redan vid 12 års ålder. första gången jag var själv på stan var det med ester, första gången jag gick själv på bio (scooby do, svenskt tal) var det med ester och första gången jag var själv i stockholm var det med ester.

hon är en underbart generös, fyndig, genomsnäll, intelligent, kreativ och skön människa. hon är bäst i världen på att vara glad för andras skull och vi kompletterar varandra perfekt. vi hör ihop helt enkelt, och jag kan inte tänka mig ett liv utan henne.